You are currently browsing the monthly archive for oktober 2009.

Tiden i Kitgum har flygit förbi och nu nått sitt slut. Vi är hemma igen i Soroti efter två dagars tufft resande. Vi har njutit i fullt mått av tiden i norr och det kändes tungt att lämna alla de underbara människor vi mötte där. Jag tror vi har nämnt att var och tittade på tomten där Trosgnistan, tillsammans med Radiohjälpen, ska bygga ett center för att rehabilitera och ge krigets offer en chans tillbaka till ett vanligt liv och hjälpa dem till självförsörjning. Det är ett behjärtansvärt projekt för även om det finns en enorm framåtanda som nästan får hela staden att vibrera så har vi mött många vars utbildning blivit avbruten i och med kriget. Många har dött, även föräldrar, och om ingen betalar din skolgång så får du ingen utbildning helt enkelt om du inte lyckas få tag på något av de få stipendier som tilldelas de allra bästa i varje län. Vi hade en träff med några av ungdomarna och de började berätta om sin väg till utbildning – många av de aktiva ungdomarna i kyrkan är faktiskt väldigt välutbildade (många tack vare att de fått tag på just ovannämnda stipendier). Men en kille berättade att han var tvungen att göra sina slutprov samma vecka som hans pappa dog – han fick inte ens gå på begravningen eftersom han visste att han inte hade råd att missa slutexaminationen! Enda hade lyckats hanka sig fram på olika sätt och visst känner mig sig lite bortskämd med gratis skolgång i Sverige…

Hur som helst, i helgen var vi åter igen på bröllop. Detta bröllop tog även det en hel dag med mycket väntan men brudparet såg väldigt lyckliga ut. Bilder kommer framöver. I söndags delade vi på oss, tillsammans med ungdomsteamet, och åkte till ett närliggande ”län” för att besöka fyra olika av Trosgnistans systerkyrkor. Maria åkte till ett litet samhälle som hette Pajule och Henrik åkte till Pader Town. Vi hade en bra dag på varsina håll och predikade två gånger var. Marias team spelade även upp några av de draman som vi övat in och hade en diskussion med de lokala ungdomarna. Henriks team hade även planeringsmöte med ungdomarna inför den kommande ungdomskonferansen som äger rum i December. Det var en lyckad dag även om det är förstå gången på två månader som vi är ifrån varandra mer än två timmar 🙂 Kvällen avslutades med den brakmiddag som vi redan lagt upp lite bilder ifrån.

I måndags skulle vi åka tillbaka till Kampala för att hämta ut våra arbetsvisum och vi fick skjuts genom en av ungdomarnas organisation. Resan tog ca 8 timmar och vi anlände till Kampala strax innan mörkret. Eftersom vi inte åt lunch på vägen så tog vi oss in till ett av stadens köpcentrum där vi strosade runt lite innan vi åkte hem för natten.Det var enormt gott att äta annan slags mat än det vi levt på de senaste veckorna med tarmar, ris, ugali och lever… I tisdags vaknade jag upp med en hemsk förkyldning men vi tog oss en mopedtaxi in till utrikesministeriet (i rusningstrafik – tack och lov överlevde vi!) där vår handledare mötte upp oss ialla fall även om jag helst hade velat vila denna dag. Det var smärtfritt att hämta ut passen med arbetsvisumen och vi åkte in till stan där vi åt och samtalade lite innan han skjutsade oss till bussen. Vägen till Soroti från Kamapala är ganska bra bortsett från de sista 14 milen men just när vi skulle till att komma in på den ”dåliga” sista delen av vägen så fick jag våldsamma magsmärtor och feber. Ni som vet vad de ”dåliga” afrikanska vägarna innebär förstår att det inte är roligt att må så dåligt när man emellanåt lyfter flera dm från sätena till följd av guppen och en vårdslös chaufför.. Vi kom iaf hem säkert även om vi var lagom slut. Till vår stora glädje har en ny mataffär öppnats i staden under de tre veckor vi varit iväg och den ska invigas officiellt idag så vi ska ta oss dit en sväng och se om de har något som kan förgylla våran meny framöver. I går onsdag var vi även och gjorde en rutinkoll på malaria som tur var så var vi helt fria från det också 🙂

Idag ska vi även gå till posten och hämta ut ett paket som kommit. Vi är så nyfikna och längtar så efter dess innehåll 🙂

Det var allt svammel för idag. Önskar er allt gott…

Med vänlig hälsning
Maria (& Henrik)

Vi hade en fantastisk avslutning på tiden i Kitgum. Närmare 30 personer kom hem till Ben för en avskedsmiddag…

Bild 167 (400x300)
Varje kväll hade vi en härlig bön- och lovsångsstund med de församlade..

Bild 265 (400x300)
En rejäl och underbart god måltid förbereds… I timmatal!

Bild 268 (400x300)
En duktig kock och härlig kille som precis kommit hem från två års magisterstuderier inom agronomi i Holland!

Bild 271 (400x300)
Men lite tokiga blev vi ibland också…

Bild 272 (400x300)
Men det gällde nog för oss alla 🙂

Bild 273 (400x300)

Bild 274 (400x300)
Två av regionens pastorer kom även till vår avskedsmiddag

Bild 286 (400x300)
Det väckte stor uppståndelse när Maria skulle tvätta händerna på de närvarande.. 🙂

Bild 276 (400x300)
En god måltid som ett värdigt avslut på några fantastiska veckor!

Bild 114 (400x300)
Vi är här på väg till ännu ett sjukhus för besök och för att dela ut tvål och socker… Ungdomarna i Kitgum var helt otroliga! Alla våra besök finansierade de mestadels ur egen ficka! Har aldrig sett sådan hängivenhet som i denna underbara ungdomsgrupp!

Bild 117 (400x300)
Dock så skrattade de gott åt denna bild och tyckte den var värdelös.. Men jag tycker den är väldigt vacker!

Bild 119 (400x300)
Ett styck solnedgång

Bild 124 (400x300)
Detta är tomten där Trosgnistan ska bygga ett center tillsammans med Radiohjälpen för fd traumatiserade ungdomar och ge dem utbildning sk ”Hjälp till självhjälp”

Bild 134 (400x300)
Bergen som omringar Kitgum är enormt vackra!

Bild 136 (400x300)
En man som sliter i sitt anletes svett för brödfödan..

Bild 137 (400x300)
En söt liten flicka som bor intill tomten för ungdomscentret

Bild 141 (400x300)
Efter två veckor utan brejk tog vi några timmar ledigt i torsdag och besökte ett av stadens finare hotell. Att kunna ta ett dopp var fantastiskt efter att ha varit utan rinnande vatten i två veckor. Men priset blev dyrt.. Solbränna och solfrossa i några dagar… (Trots solskydd)… Men just då var det värt det!

Bild 155 (400x300)
En dag gick vi upp på en kulle för att se utsikten. Vackert…

Bild 263 (400x300)
Den här krabaten vistades på vår toalett det sista dygnet. Det var mindre trevligt att gå på toaletten när den endast var två dm därifrån 🙂

Bild 295 (400x300)
Utsikten från vår övernattning i Kampala

Bild 107 (400x300)
Alla dessa äckliga spindlar.. Usch!

Bild 057 (400x300)
När jag pratar om att vi äter färskvaror och om jakten på färskvaror.. Det är så här det ser ut om man vill äta kyckling… Ja.. Precis.. Vi har inte slaktat själva än.. Henrik vägrar 🙂

Bild 061 (400x300)
Killarna här är faktiskt fantastiska med att hjälpa till.. Till och med i köket.

Bild 071 (2) (400x299)
En kväll kände vi en fruktansvärd stank från toaletten. Att den luktar är inte ovanligt eftersom vi inte har rinnande vatten så man måste ösa vatten för hand och försöka spola.. Det tar tid, jobb och mycket vatten så vi spolar bara när vi.. Ja ni vet.. Men denna kväll kom inte lukten från vara avlagringar utan av EN DÖD GRODA!!

Bild 066 (400x300)
Såna här har vi många i huset… Lagom mysigt tycker Mia…

Bild 089 (400x300)
Såna här kommer också på besök ibland.. Jättegräshoppor..

Bild 091 (400x300)
Ibland ser man de lustigaste skyltar..

Bild 073 (376x400)
Missionärsbränna?? Henrik är faktiskt inte ”bränd” här utan det är bara det att detta är hans mest solexponerade punkt sedan vi kom hit och han är faktiskt ganska brun!!

Bild 088 (400x300)
Maria hittade ett perfekt ”läseträd” i Bens trädgård och ansåg att man aldrig blir för gammal för att klättra i träd. Tämligen bekvämt efter en stund dock.

Bild 090 (400x300)
På (gång)väg till kyrkan

Bild 076 (400x300)
Ett försök till att dra vårt strå till stacken eftersom vi inte får/kan laga mat på glödande kol…

Ja då har vi varit i en och en halv vecka i Kitgum! Livet här skiljer sig ganska markant från när vi är i Soroti.Vi har ofta ganska lugna förmiddagar eftersom att de flesta aktiva ungdomarna här arbetar eller går i skolan. Så våra arbetspass börjar på eftermiddagen som regel och sedan blir det sena kvällar även om alla brukar samlas hemma hos Ben (där vi bor) för att äta tillsammans efter kvällssamlingarna. Gemenskapen här känns fantastisk och vi har verkligen fått vänner här! Vi börjar vänja oss lite vid värmen även om fuktigheten och värmen får en att känna sig konstant febrig. Helgen som har passerat har varit väldigt intensiv faktiskt. I fredags gjorde vi ett sjukhusbesök då vi bla delade ut tvålar, socker och uppmuntrade med patienter. Det var rörande att se. Flera grät över att vi ville komma till dem i deras nöd och det känns svårt att tänka sig ett bättre sätt att vise Jesu kärlek. Jag kom att tänka på Jesu ord i Markusevangelium”Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare.” Och det är ju verkligen hjärtgripande att se människor lida. Många hade malaria vilket fortfarande är ett enormt problem i Afrika, andra hade olika benbrott, olyckor m.m. men en ung tonårstjej som gjorde ett djupt intryck på mig hade inte haft det lätt. Hon hade en ”psykisk åkomma” sa översättaren och hon hade ramlat in i elden och var brännskadad över stora delar av sin kropp. Som om inte detta var nog hade hon utväxter över hela ansiktet (troligen en nervsjukdom har jag fått höra) och utöver detta så hade hon ett öppet köttsår på foten där det var maskar samtidigt som hon kämpade för att försöka hålla flugorna borta. Den flicka var helt ensam och bodde långt härifrån… Nöden är ibland oändlig… Detta är bara ett exempel på ett levnadsöde. Det finns många mer.

I lördags hade vi seminarium med ungdomarna hela dagen och även relationsdiskutioner. Det var uppskattat även om relationsdiskutioner lätt blir både känsligt och hetsigt eftersom kommunikationen mellan unga kvinnor och män är ett stort problem i området och det finns mycket sårade känslor. Igår fick jag predika i två gudstjänster i afrikansk hetta. Det ni 🙂 Efter lunch hemma hos Ben följde vi med ungdomarna till en skola där de hade kärriärsledning, sjöng och vi fick även spela upp några av de draman som vi har tränat dem i. Det var jätteroligt och de har verkligen fått en mersmak för drama så vi ska försöka få tag i fler manus som vi kan lämna dem med. De har flera duktiga aktörer här och drama är ju alltid roligt att hålla på med 🙂 Henrik var huvudpersonen i ett drama eftersom han som skulle varit huvudpersonen var borta och det är synd att han inte spelar mer. Han är så duktig!! 🙂

Så idag har vi tagit sovmorgon och tvättat lite. Vi har ju snart varit på resande fot i två veckor och är inte hemma förrän nästa tisdag. Vi börjar längta hem för att dels få ha rinnande vatten men också kunna få laga ”vår” mat. Även om vi gillar den afrikanska maten så tröttnar man lite på att äta samma sak två gånger om dagen i två veckor 🙂 Hittade till och med mannagryn i Kampala så jag längtar efter manngrynsgröt!!

Förresten, igår träffade vi två svenska socionomstuderande här. Trevligt att prata lite svenska igen men tyvärr bekräftade de att det inte finns någon vettig mataffär i den här staden så det blir inte någon matlagning för mig innan vi kommer ”hem” till Soroti! Vi var ute efter mörkrets inbrott och åkte motorcykeltaxi hem. Åh vad jag älskar det!!! Så härligt med vinden som blåser! Henrik får nog skaffa motorcykelkörkort tror jag när vi kommer hem 🙂 Det var dock inte så mysigt att åka motorcykeltaxi i Kampala när man kryssade mellan olika filer i den trafiken. Dessutom med all packning på rygg och knäet… (Dessa åkdon är de mest olycksdrabbande och olycksorsakande så vi använder den bara i nödfall men mysigt är det iaf i denna lilla stad.)

Så.. Det var allt för idag!

Kram
/Maria

Bild 079 (400x300)
Henrik med ungdomsledaren här i Kitgum

Bild 081 (400x300)
Vi övar drama 🙂

Bild 092 (400x300)
Gitarrträning

Bild 094 (400x300)
Körövning.. Inte kopieras papper i onödan så en person läser upp de nya sångerna och sedan skriver de andra ner 🙂

Bild 118 (400x300)
På skolbesök

Här kommer lite fler bilder från Kitgum som vi inte kunde ladda upp senast… you gotta love the internet connection over here 🙂

Bild 042 (400x300)
Maria i baksätet 🙂

Bild 049 (400x300)
A mighty long way

Bild 051 (400x300)

Bild 052 (400x300)
Typisk hydda i norra Uganda

Bild 056 (400x300)
Vårt sovrum i Kitgum, hemma hos Ben.

Det var ett tag sen vi uppdaterade bloggen nu men vi har varit på resande fot. I onsdags morgon gick vi upp tidigt för att hinna med bussen till Kampala, efter ca 5 timmars resa var i äntligen framme. Efter att ha strosat lite på ett köpcentrum och ätit mötte Dr Sture Nyholm upp oss, vi hade nämligen blivit erbjudna att bo hos dem. När vi väl kom fram till dem blev vi utskälld av deras grannes tax, hon blev dock vänlig ganska snabbt. Det var så trevligt att umgås med Sture och Majvor, och höra om deras arbete i Sudan.

På lördagen var vi ute på stan i stort sett hela dagen. Vi träffade även pastor Alex som skulle köra oss upp till Kitgum och fick idé att han kanske kunde köra oss till Sture & Majvor på kvällen när vi skulle tillbaka från stan så han visste vart han skulle hämta oss dagen efter. Vi visste att om vi kom till sjukhuset skulle vi hitta därifrån så vi bad honom köra till det internationella sjukhuset… men vi hamnade på andra sidan av stan vid ett annat sjukhus 😦 Det var bara att köra igenom stan igen.. mitt i rusningstrafiken, it took forever 🙂

På fredag morgon började vi vår 7-timmars resa till Kitgum som ligger i norra Uganda. Det gick dock lättare än av jag (Henrik) hade trott. Nu har vi varit i Kitgum några dagar och träffat ungdomsledarna här och fått reda på hur programmet ser ut här. Till skillnad från andra platser har dessa ett väldigt aktivt arbete och det ska bli intressant att se hur dessa 2 veckor kommer bli. Vi bor hos en man vid namn Ben, som har hyrt ett hus här och ser det som sin gudtjänst att ge rum till missionärer.

Vad vi har blivit så tagna av dessa dagar är alla människor vi mött som verkligen är tjänare, ”den som vill vara störst i himmelriket ska vara de andras tjänare” säger ju Jesus. Både Sture & Majvor, Ben som vi bor hos och en av ungdomledarna, Mercy, har visat ett tjänande som fått mej att tänka till.

/Henrik

Bild 017 (400x300)
Äter lunch på köpcentrum i Kampala

Bild 024 (400x300)
Ja den första delen av vägen till Kitgum hade man ju jobbat på.. Dock förstod vi inte meningen med att ha farthinder var 5 meter i en 3 km!

Bild 031 (400x300)
Ja en kompis längs vägen

Bild 033 (400x300)
Vi åkte över Nilen på väg norrut

Bild 036 (400x300)
Regnskogsliknande landskap…

Bild 037 (400x300)
Ja… Henris bälte gick sönder. Undrar varför. Rost möjligtvis?

Vi har haft något slappare dagar här i det sista även om det fortfarande är en hel del program… Förra veckan så var det ett ledarskapsseminarium här med Doktor Sture som bla opererar ögon i södra sudan. Väldigt trevligt och skönt att få prata svenska med någon annan än varandra…

Bild 004 (400x300)

Bild 008 (400x300)

Igår, söndag, var vi som vanligt iväg på gudstjänst och efter ca en timmes gumpande kom vi fram till en liten kyrka. Vi märkte snart att de inte pratade ateso (som vi försöker lära oss lite av) utan kumam som påminner om luo. Så både Amosi och Opaki Jesu var ord som gick hem. I början av gudstjänsten sjöng de dock en sång som finns på i princip alla språk ”Åh Gud är god” men de sjöng ”Lobanga ber”. Lobanga är alltså ordet för Gud och lätt coolaste ordet någonsin 🙂 Vi hade en härligt dag och blev bjudna på den sedvanliga kycklinggrytan innan vi fick åka hem. På onsdag reser vi till Kampala för att göra lite ärrenden och titta på en bil till arbetet här. Ska bli riktigt skönt med en liten dos västvärlden efter att varit här isolerade i en hel månad! Vi kommer även att bo hos Doktor Sture som det nu ser ut och det blir trevligt att få prata lite svenska igen och denna gång även möta hans fru!

Hälsningar från ett regning Afrika

/Maria & Henrik

Bild 014 (400x300)

Bild 015 (400x300)

Bild 024 (400x300)

Bild 026 (300x400)

Bild 028 (400x300)

Bild 027 (400x300)

Ps. Frukten i förra inlägget kallas ”jackfruit”. Vi har nu smakat den och även om den var relativt god till en början och påminnde i sin slajmighet om litchi så var den otroligt ”klistrig” och man fick limsmak på både läppar och händer.